Karin Adalberth ville bygga ett passivhus men en kollega tyckte att hon skulle ta det ett steg längre. Då väcktes idén att bygga ett Plusenergihus, ett hus som producerar mer energi än vad som används. Karins Plusenergihus, Villa Åkarp har ett energiöverskott på omkring 600 kWh el per år som levereras till det allmänna nätet. Hon är mycket upprörd över att man inte får betalt för det överskottet, vilket är fallet i Tyskland. Där får de hushåll som installerar solceller en marknadsmässig ersättning för den el man levererar till nätet.
– Hade man i Sverige gjort detsamma hade solcellsutbyggnaden fått ett rejält uppsving, säger Karin.

Karin Adalberth. (Foto: Nichlas Köhler)

Karin har en gedigen erfarenhet i branschen med en doktorsexamen i byggnadsfysik, eget företag inom passivhusbyggande och har även skrivit ett flertal böcker om energieffektivt byggande.
– Att inte utnyttja mina kunskaper inom energieffektivt byggande i vårt hus hade rentav varit tjänstefel, säger Karin.
År 2009 blev Villa Åkarp utanför Malmö färdigt men vägen dit var allt annat än enkel. Eftersom Plusenergihus är något nytt ville till en början ingen utav Sveriges 50 småhusföretag delta i projektet. Karin intygar att byggbranschen inom många områden är konservativ och många skräms helt enkelt av att bygga energieffektivt. Det faktum att Karin är kvinna tror hon inte heller underlättade och under byggandet av Villa Åkarp hände det att hon upplevde att hennes trovärdighet och kompetens ifrågasattes. Att ett energisnålt hus ställer högre krav på att allting faktiskt byggs rätt gjorde att det krävdes extra kontroller av entreprenörerna för att uppnå den kvalitet som krävs.
– Jag tror alla entreprenörer utan undantag har gjort minst ett fel var, säger Karin.

Anledningen till att det ställs högre krav på energisnåla hus är att det är oerhört viktigt att byggnaden är lufttät. För att komma ner i den låga årliga värmeförbrukningen som Villa Åkarp har, på 3 000 kWh måste klimatskalet vara mycket lufttätt och det krävs att man återvinner värme ur frånluften. För värmeproduktion använder Villa Åkarp solfångare under sommarhalvåret, dessa täcker mer än halva värmebehovet.  Under årets kallare månader måste dock värmebehovet kompletteras med värme som produceras i en pelletspanna. Förutom att Villa Åkarp täcker en del av sitt el- och värmebehov med solceller och solfångare, har huset stort fokus på värmeåtervinning. En lite speciell anordning som bidrar till att tillvarata värme är en värmeväxlare som förvärmer det inkommande kallvattnet med utgående avloppsvatten.
– Systemet är åtta meter långt och för att få plats inomhus var det nödvändigt att placera det under vardagsrumsgolvet, säger Karin.

Kostar då det energiöverskott som ett Plusenergihus genererar mer än vad det smakar? Givetvis kostar ett Plusenergihus mer än konventionella hus i dagsläget, för Villa Åkarp är merkostnaden 12 %. I kronor och ören innebär det 800 000 kr, av detta finansieras 200 000 kr av solcellsbidrag.
– Om vi byggt ett vanligt hus hade vi nog haft en driftkostnad på 20 000 kronor per år om elpriset ligger på 1 kr/kWh. Detta ger en återbetalningstid på 30 år. Om elpriset hamnar på 2 kr/kWh blir återbetalningstiden 15 år. För ett hus som ska stå i femtio till hundra år tycker jag det är överkomligt, säger Karin.
Hon spekulerar även över andra faktorer som skulle kunna minska återbetalningstiden. Exempelvis skulle återbetalningstiden för Villa Åkarps solceller minska med fem år om man i Sverige skulle få en marknadsmässig kompensation för den el som levereras till nätet från Villa Åkarp.

Karins intresse för energieffektivt byggande tror hon dels kommer från hennes tid på Lunds tekniska högskola där hon blev inspirerad av den välkände professorn Arne Elmroth. Den andra faktorn som påverkat henne starkt är det växande miljöhoten som världen står inför. Anledningen till att det går så trögt inom bostadssektorn och att så få vågar bygga energieffektivt tror hon beror på att det är väldigt bekvämt att bygga så som man alltid gjort.
– Det behövs helt enkelt fler personer som vågar bygga på ett annat sätt än det konventionella, både modiga beställare och entreprenörer, säger Karin.
Hon tror att det kommer gå mindre trögt i och med det EU-beslut om att alla nya offentliga byggnader ska vara ”Nearly Zero Buidlings” från och med 2019. Från 2021 ska det även gälla all övrig nybyggnation.

För sitt arbete med att driva utvecklingen inom energieffektivt byggande har Karin fått flera prestigefyllda utmärkelser. Bland annat blev hon utnämnd till Årets Miljöprofil 2010 samt fick motta priset Byggstenen 2010.
– Det är ett kvitto på att branschen äntligen fått upp ögonen för energieffektivt byggande, säger Karin.
Men hon har också haft flera besökare som uttrycker förvåning över att huset faktiskt fungerar.
– Många verkar bli överraskade att huset verkligen fungerar, vilket alltid har varit självklart för mig, säger Karin.
Den finaste komplimangen hon fått var från en branschkollega som efter en rundvandring i huset tyckte att det egentligen inte var några ”märkvärdigheter”.

Karin Adalberth hoppas på fler intressanta projekt inom energieffektivt byggande.
– Jag vill ta det ytterligare ett steg längre. Min dröm är att bygga ett energiauktoritärt område, det vill säga ett område där alla ledningar med omvärlden är klippta och man har ett helt eget energisystem, säger Karin.