Passivhus Granbäck är Stockholms första passivhus och faktiskt en av de få passivvillor som finns i Sverige. Andreas Granbäck och hans sambo Linda Wester bestämde sig för att bygga sitt hus när de en höst blev trötta på sin dragiga lägenhet i Sundbyberg. De ville flytta till villa men på alla visningar var det enbart fokus på design och potential att bygga om, ingen pratade om något så viktigt som energianvändningen. Få hustillverkare erbjuder idag passivhus så för tre år sedan gjorde Linda och Andreas slag i saken och började byggandet av deras energisnåla lösvirkesvilla i en idyllisk villaförort norr om Stockholm.
– Det känns märkligt att det finns så få tillverkare som erbjuder passivhus när jag får flera mail i veckan från folk som undrar var de ska vända sig för att få flytta in i ett passivhus. Är det verkligen tillgång och efterfrågan som råder inom byggsektorn, undrar Andreas.

Andreas och Linda ville bygga ett energisnålt hus utan att göra avkall på komforten och då var det passivhus som gällde. Termen passivhus kan låta diffus men innebär egentligen bara att det är ett lågenergihus som är välisolerat och som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. Kraven som ställs för ett passivhus gäller den köpta energin som inte får överstiga en viss gräns beroende på var man bor i Sverige. Dessutom ställs krav på effektbehov, ljud och termisk komfort. Energiprestandan, det vill säga hur mycket energi en byggnad använder är betydligt lägre för passivhus än de krav som Boverkets Byggregler ställer.

Varken Andreas eller Linda hade någon erfarenhet av byggande tidigare men de fick mycket hjälp av Andreas pappa som arbetar inom byggbranschen. Med facit i hand var det mer jobb än vad de hade trott. Till stor del berodde det på att inte så många i byggbranschen har koll på vad som krävs för att bygga ett passivhus.
– Vi fick springa och kolla entreprenörerna hela tiden och ofta fick de göra om. Om man bygger passivhus måste man vara extremt noga så att allt blir tätt, säger Andreas.

Det finns många myter kring passivhus och kanske är det en förklaring till varför så få vågar bygga.  De vanligaste myterna är att det är mörkt och grått inomhus och att det är lågt i tak. Dessutom har en myt sedan 70-talet levt kvar, nämligen att ett hus inte får vara för välisolerat utan att det måste andas.
– Detta stämmer inte alls utan var enbart något som var aktuellt innan man fick effektiv från- och tilluftsventilation, säger Andreas.
Myten om att passivhus skulle kännas mörka gäller definitivt inte för Andreas och Lindas hus, snarare tycker vi det upplevs tvärtom. Huset har dessutom vinklade väggar intill fönstren för att ytterligare öka ljusinsläppet. På det stora hela ser passivhus Granbäck ut som nästan vilket nybyggt hus som helst. Den stora skillnaden mellan ett passivhus och ett vanligt hus är att man under byggprocessen måste vara mycket mer noga med passivhus, det ska vara helt tätt utan läckage. Annars är det inte så mycket som skiljer mer än att väggarna är tjocka, ungefär en halv meter, fönstren är 3-glas, ventilation med värmeåtervinning och något mindre fönster i norrläge. Dessutom finns det i samtliga passivhus en tambur så att den kalla luften utifrån inte sprids i hela huset. Egentligen spelar inte hushållselen någon roll för att uppnå passivhusstandard men trots det är i princip all belysning i passivhus Granbäck LED-belysning. De innebär en betydande elbesparing i form av lägre effekt och lång livslängd, ca 50 000 timmar. Som uppvärmningsform har Linda och Andreas valt värmepump men var inne på både vindkraft och och solceller men det var för dyrt. De har dock installerat solfångare som värmer upp deras varmvatten.
– Passivhus handlar om att tänka till och ha en helhetssyn, säger Andreas.

Förutom det faktum att få hustillverkare erbjuder passivhus samt de myter som finns tror Andreas att kostnaden är en annan faktor som bidrar till att många drar sig för att bygga passivhus.
– Generellt sätt brukar man räkna med 5-6 % högre kostnad att bygga ett passivhus i jämförelse med konventionellt byggande. Men man måste också komma ihåg att energikostnaden för vårt hus beräknas bli 35 % lägre med dagens elpriser och stiger energipriserna kan ett passivhus bli ännu mer ekonomist motiverat än vad det är idag, säger Andreas.
Det är också fullt förståeligt om Linda och Andreas investeringskostnader är lite högre än de flesta andras eftersom deras passivhus har en hel del tekniska installationer. För den teknikintresserade Andreas är huset ett paradis och han verkar hitta små fiffiga lösningar på precis allt. Efter att ha använt en elmätare på all deras elektronik åkte centraldammsugaren ut och in kom en häftig automatisk dammsugare. Den drar mycket lite energi och städar dessutom när familjen inte är hemma berättar Andreas. Han har också installerat en slags centralstyrd elövervakning.
– När vi lämnar huset och larmar på stängs alla elapparater av. När vi ska gå och lägga oss har vi en fjärrkontroll där vi kan ställa in vilka lampor som ska tändas eller släckas. Jättekul för en tekniknörd som mig och sparar dessutom på både miljön och plånboken, säger Andreas.
Han avslöjar också att hans nästa steg är att via telefonen kunna följa energianvändingen i huset i realtid.

Andreas och Linda har jobbat hårt med sitt hus men har fortfarande några bitar kvar som ska göras innan huset kan räknas som ”helt färdigt”. De har också haft mycket besökare och de blev förvånade att så många utländska besökare och ambassader ville komma och se hur ett passivhus ser ut. Men enligt paret så har de svenska besökarna varit lätträknade.
– Jag tycker det är märkligt att svenska politiker och kommuner inte vill lära sig mer om energisnålt byggande eftersom det är något som är politiskt uttalat att vi i Sverige ska satsa på, säger Andreas.
Det hårda arbetet och all uppståndelse har gjort att de nog behöver ta det lite lugnt ett tag framåt men längre fram hoppas Andreas kunna bygga fler passivhus.

Sverige ligger långt efter i passivhusbyggandet jämfört med exempelvis Tyskland. Men både Andreas och Linda tror att mycket kommer att hända i Sverige inom några år på grund av det nya EU direktivet, Energy Performance Directive. Det innebär att nyproduktion av kommunala fastigheter ska vara ”Nearly Zero Buidlings” från 2018 och från 2020 gäller det nyproduktion av alla byggnader. Nu återstår bara för Boverket att översätta vad “nästan nollenergihus” egentligen innebär.
– Enligt mig innebär det att vi 2020 ställer krav på endast passivhus, säger Andreas.
Andreas tror att för att passivhus ska kunna slå igenom måste det uppmärksammas att det inte handlar om att göra avkall på komforten. Det handlar bara om att se helheten och bygga smartare hus.
– Vissa människor väljer att skruva ner temperaturen för att spara värme och el, detta tror inte jag på. Vi människor vill inte göra avkall på komforten trots att vi vill spara både på miljön och pengarna, då är det passivhus som gäller, säger Andreas bestämt.