Kjell Aleklett, mannen bakom begreppet Peak Oil och föreningen ASPO säger att vi just nu upplever vår maximala oljeproduktion, Peak Oil.
– De som säger att Peak Oil kommer inträffa 2030 grundar sina uttalanden på okunskap. Man diskuterar tankens storlek men inte kranens begränsningar. Vi som forskar vid Uppsala Universitet grundar våra uttalanden på vetenskapliga artiklar och inte åsikter, säger Kjell. I den offentliga debatten anses Kjell Aleklett ofta som kontroversiell, mycket för att hans forskningsresultat inte går hand i hand med IPCC:s rapporter.
– De utsläppsscenarier som IPCC publicerade 2000 är beräknade av en bunch of economists som använder Sim City-liknande simuleringsprogram som inte tar hänsyn till fysikens begränsningar, anser Kjell.

Nyckelbegreppet inom Peak Oil är depletion of remaining reserves. Kjell Aleklett förklarar detta uttryck som att vi bara kan utvinna en viss procent av de fossila reserver vi har lagrade i jordskorpan. I Nordsjön kan vi ta tillvara på  6 % av fyndigheterna varje år.
– Det kan jämföras med att man har en miljon på bankkontot men bara kan nyttja 6 % av reserverna varje år. Utvinningen av olja fungerar inte som en vattenkran som man kan vrida på max. Hur oljan flyter genom berggrunden är istället beroende av viskositet, densitet och tryck.  Är man verkligen rik om man varje år bara kan nyttja 60 000 kronor av sin miljon på banken? säger Kjell.

Så det är alltså depletion of remaining reserves som styr hur mycket vi kan utvinna varje år och Peak Oil står för tidpunkten när vi nått vår maximala oljeutvinning. Efter att man nått tidpunkten för Peak Oil kommer utvinningen bara att minska informerar Kjell oss om. Många aktörer inom området förutspår att Peak Oil kommer inträffa kring 2030, vilket Kjell tror beror på ekonomiska intressen och att man inte vill skapa oro på oljemarknaden. Däremot att IPCC i sina scenarier förutspår att Peak Oil kommer att inträffa allt från år 2020 till 2100 menar han beror på okunskap.
– Vissa av deras scenarier förutspår utsläpp som inte ens är fysiskt möjliga, vi har helt enkelt inte så mycket fossila bränslen i marken, säger Kjell.
Behöver vi då inte oroa oss för klimatförändringen?
– Jo, klimatförändringarna oroar mig. Jag tror också att vi kan få allvarliga konsekvenser om jordens medeltemperatur stiger med mer än två grader. Men det är framför allt kolet som vi ska se upp för, säger Kjell. Just nu är han fullt sysselsatt med sin forskning om när Peak Coal kommer att inträffa. Han är dock redan nu på det klara med att innan 2050 kommer alla fossila bränslen att ha nått sin peak.

Kjell anser att användning av kol är det som kommer påverka klimatförändringarna mest. Han tycker inte man kan se kolutvinningen som ett globalt problem utan ett problem för sex länder, nämligen USA, Ryssland, Kina, Australien, Indien och Sydafrika som står för världens stora reserver.
– Hade detta varit narkotika hade man straffat både användarna och de som producerar. I nuläget straffar vi bara de som använder kol. Produktionen är helt befriad från straff, vilket är galet, säger professor Aleklett.

Står vi inför ett nytt världskrig då de fossila bränslena inte kan tillgodose våra behov?
– Jag tror inte det kommer bli en väpnad konflikt. Däremot har Ryssland en viktig roll när det gäller vår framtida energiförsörjning. Rent energimässigt borde vi försöka få med Ryssland i EU, säger Kjell.
Han tror att en intressekonflikt kan uppstå mellan Kina och Europa angående vem som ska få ta del av den ryska naturgasen.
– Kina är det enda land som har fattat det här med att säkra sin framtida energitillförsel. Över hela världen ser man idag att Kina köper upp rättigheter att få utvinna fossila bränslen, säger Kjell.

I Sverige hör man ofta att vi inte är så oljeberoende eftersom vi mer och mer har gått ifrån oljeuppvärmda fastigheter. Men Kjell hävdar motsatsen.
– Vi är snarare mer oljeberoende än någonsin. Vad det gäller transportsidan som är vår största utsläppskälla från olja har vi sedan 70-talet ökat vår oljeanvändning med cirka 100 %, säger Kjell.
Trots detta tror han inte att vi kan klara oss utan bilen. Om medel-Svensson ska förflytta sig 100 km så använder han 82 km bil, 9 km buss, 7 km tåg och 2 km flyg.
– Det är ju olja så att det knakar om det! En fördubbling av tågtrafiken skulle ta bort några procent från bil och några från flyg men det ger ingen totallösning, menar Kjell.
Han sätter sitt förtroende till ungdomen som han hoppas kan utveckla nya tekniker och nya bränslen så att bilanvändandet kan ske på ett mer miljövänligt sätt. I sin roll som professor i fysik vid Uppsala Universitet ser han möjligheten att utbilda ungdomar inom området och Kjell har redan varit med och utvecklat ett flertal kurser inom energisystem och energiteknik.

Utöver teknikutveckling ser han det som en nödvändighet att komma till rätta med vår globala befolkningsökning. För att kunna bromsa klimatförändringen anser han att varje kvinna max bör föda två barn, vilket går rakt emot svensk politik där man får extra bidrag för det tredje barnet.
– Vi måste börja utbilda män och kvinnor så att de förstår sambandet mellan klimatförändringen och ett högt barnafödande, menar Kjell. Aleklett punktar upp tre essensiella faktorer för att vi människor ska klara oss: få mat tre gånger per dag, ha en bostad och givande sociala relationer.
– Resten är “just killing the time in between”.
Och hur ska vi då slå död på tiden emellan?
Jag föreslår att vi anammar det gamla uttrycket från romartiden ”Mer bröd och skådespel åt folket”. Kultur är en energisnål aktivitet och därför borde vi göra en kultursatsning, säger Kjell.

Intervjutiden är slut och Kjell ska hem och äta middag. Precis som Anders Wijkman kommer han in på hur starkt oljeberoende vår livsmedelsproduktion är. I Sverige går det åt fem andelar olja för varje energienhet mat berättar han.
– Som jag brukar säga: Smaklig oljig måltid, avslutar professor Aleklett.