Bloggar. Har vi verkligen tappat kontakten med naturen till den grad att vi inte längre bryr oss om hur vår mat produceras? Det är dags att ta tillbaka kontrollen över vår mat!
Någonstans mellan förtid och nutid har människan tappat kontakten med naturen. Nyligen rapporterades resultat från en undersökning i Storbritannien där 1 av 4 ungdomar under 26 tror att bacon kommer från får, men kanske ännu värre att nästan 1 av 3 ungdomar tror att havre växer på träd.
Bristen på sådan grundläggande kunskap om mat är inte ett problem i sig men med minskad kunskap om hur mat “kommer till” så ökar risken att vi ignorerar de problem vår moderna matproduktion för med sig.
Okontrollerade tillsatser, antibiotika i djurhållning och GMO-jordbruk är några av våra stora miljöproblem. Tillsatserna har börjat ifrågasättas med all rätt då många av dem endast finns i maten för att dölja dåliga råvaror och vi vet nu att överkonsumtionen av antibiotika bidrar till resistenta bakterier. Undan för undan ser vi nu också hur GMO-jordbruket, som i en början utmålades som en lösning till jordens hungerproblem, kan riskera att orsaka potentiella katastrofer i vårt jordbruk.
Hur kommer det sig att i stort sett alla känner till företag som Microsoft och Apple, men väldigt få har hört talas om de företagsjättar som dominerar vår matproduktion? Antagligen för att vi inte längre bryr oss om vad vi äter. Och när de flesta av oss tittar åt andra hållet så kan matproducenterna tänja på gränserna för vad som bör vara tillåtet.
Att behålla kontakten med naturen handlar inte om att bli en skogsmulle, det handlar om att ta till sig kunskap, att känna till hur våra kretslopp fungerar, vilka ekosystemtjänster vi är beroende av, att vi vet att kött kommer från levande djur, att havre växer på åkrar och att kycklingar antagligen är världens mest misshandlade djur.
FOOD, Inc. är en nyproducerad film som på ett seriöst sätt kartlägger hur vår mat produceras idag och hur produktionen påverkar vår hälsa, ekonomi och natur. Kanske startar filmen en gnista hos dig som kan växa till ett engagemang för djurens rättigheter eller att dina matval blir mer smartare och miljövänligare?
För övrigt anser jag att alla kan göra något.
Kommentarer
Härligt skrivet. Jag ska se den filmen. Har den inte premiär i Sverige imorgon?
Men är det inte lite som med Google och Kina? Det här är lite av vår (Sveriges…) egna censur. Det är väldigt få matproducenter som visar bilder ifrån djurhållningen eller gigantiska åkrar. När andra organisationer gör det så är det få som vill ta på sig ansvaret och debatten tystas ner.
I England har dom väl kycklingnuggets som ser ut som leende gubbar, jag tror inte det leende ska representera kycklingarnas liv från farmen… censur?
I skolan lär vi oss kritiskt tänkade till källor och fakta till våra uppsatser. Men ett kritiskt tänkande som konsument fick inte jag lära mig, på något sätt tror jag att vi glatt litar på systemet.
Jag tror att en lösning är tydligare riktlinjer för en hållbar utveckling på forsknings- och utvecklingsavdelningar på större företag.
Angående Apple, visst Mr Jobs himself känd för att äta vegetariskt.
Debatten om djurhållning verkar aldrig ta riktig fart och kanske beror det mer om att vi konsumenter inte vill höra hur illa det är. Läs gärna Magasinet Filters reportage om grisfarmar: http://magasinetfilter.se/magasin/filter-8-09/grillarens-dilemma.aspx
Men om man nu faktiskt vill fortsätta att äta gris efter en sådan artikel så har man ju två självklara val, antingen köpa svindyrt kött eller låtsas om att det regnar och fortsätta köpa misshandlade grisar till extrapris. Kanske tycker de flesta att känns bättre att bara förneka djurens situation?
Sedan så är vi väl sedan barnsben invaggade i en kokong av statlig trygghet. Tack och lov så har vi på senare år vaknat upp lite och förstått att vi inte alltid kan lita på att våra myndigheter ser till individernas bästa. Exempel på när vi måste ta saker i egen hand har ju bl.a. illustrerats tydligt i Matakuten (http://www.tv4.se/matakuten) på TV4.
Jag blev rädd av att se intervjun med Livsmedelsverket där man lägger ansvaret för matkvalitén på tillverkarna. Skrämmande!
“två självklara val, antingen köpa svindyrt kött eller låtsas om att det regnar och fortsätta köpa misshandlade grisar till extrapris.”
Eller… så kan man faktiskt låta bli att äta såväl misshandlade som dyra men kanske ändå misshandlade grisar. Det är svårt att veta om dyr betyder finare förpackning eller reellt bättre behandling av djuren.
Vi har ju en väldigt romantiserad bild av köttindustrin där man föreställer sig små söta grisar som skuttar runt i en skogsdunge… men egentligen så kanske “ekologiskt” bara betyder att de slipper äta benmjöl i den smutsiga och trånga industrimiljö där de ändå står.
Jättebra film, gå gärna med i Facebook gruppen för Food Inc. http://www.facebook.com/Foodinc
@Sofie: Lite det som är min poäng: om man köper kött så ska man vara medveten om hur köttet hamnade där. Det är ju faktiskt en f.d. levande kropp man äter.
Jag äter själv kött även fast jag dragit ner väldigt mycket till förmån för vegetarisk kost så jag menar inte att det är principiellt fel med köttätande. Men i ett samhälle där vi hela tiden talar om etik och vad som är rätt och fel så känns det fel att ingen riktigt vill fundera kring var hamburgaren och fläskfilén egentligen kommer ifrån. I de flesta fall är djurhållning inom matproduktion inte etiskt försvarbar även fast den är laglig. Smakar biffen bättre än ett gott samvete?
@ DJ: He he… Varför har du dragit ned på något som inte är “principiellt fel”? Ekonomiska skäl, någon form av allergi? Om det får vi inget veta. Du skriver om “etik och vad som är rätt och fel” vilket blir lite förvirrande och gör att man ändå misstänker att neddragningen baserats på något slags moraliskt ställningstagande. Jag vädrar kognitiva dissonanser! Och “Jag äter själv kött… …så jag menar inte att det är principiellt fel med köttätande” – är inte det bara ett cirkelresonemang?
Har f ö precis bytt startsida från Google till Growyn. Två tummar upp!
Problematiken med dagens djurhållning kan sannolikt delvis härledas från att vi som konsumenter gärna ignorerar problemet eftersom ingen orkar ta tag i den uppenbara tortyr som försiggår – detta nämndes även av en annan kommentar (om än inte i lika starka ordalag). Syftet med min egen kommentar är att även peka på en alternativ förklaring, vårt ego. Från födseln tills dess att vi dör blir vi överösta med hur fantastiskt nobla, intelligenta, värdiga etc. vi människor är som art betraktat. Vi är kort och gott skapelsens krona. I samma andetag brukar alla andra varelser nedvärderas och stampas på tills de inte blir annat än meningslösa, hjärnlösa och känslolösa existenser vars enda syfte påstås vara att tjäna den allsmäktiga mänskligheten. Samma typ av företeelse går emellertid även att skåda mellan oss människor. Under kolonialmakternas övergrepp mot flertalet länder runtom i världen cirkulerade nästan exakt identiska tankar om de människor man förslavade, torterade och mördade – motiveringen för att berättiga denna travesti löd att det var den vita mannens (ibland gudomliga) uppgift och ansvar att ta hand om och fostra den ointelligenta, primitiva och allmänt känslomässigt handikappade svarta människan. I gengäld blev det legitimt för den vita människan att göra mot den svarta så som han behagade, de var ju mycket mindre värda. Samma historia återupprepas om kvinnohistoria diskuteras, eller för den delen Nazismens brott. Tills dess att människan inser att den är ett djur som vilket annat som helst och därmed börjar behandla sin omgivning med vördnad och respekt kommer ingen lösning att komma, ingen pardon ges, till de grisar, kor, kycklingar och andra djur som lider under det förtryck vi utsätter dem för. Samma gäller för övrigt oss människor emellan om det inte var uppenbart.