Vem tillhör framtiden?

Om jag vore statsminister så skulle jag prova att inrätta två nya ministerposter:

“Minister of the future”

…och kanske en “minister of the past” som är sådär härligt klok och som man kan fråga, “men hur gjorde vi då?”.

Framtidsministern skulle få en fond som kunde ta kostnader för våra mer risksamma projekt, hög risk = mer pengar. Till exempel kärnkraft, klimatförändringar o s v. En minister som kan förklara risker och möjligheter samt vad vi kan och inte kan påverka.

Idag befinner jag mig på en framtidskonferens om Framtidsstudier. Hur viktig är framtidsforskning för policybeslut och hur väl fungerar de? Framtidsforskning blir allt viktigare med tanke på den snabba förändringstakt vi lever i. Människors levnadsmönster ändras och något som är självklart idag kan ha en helt annan betydelse imorgon. Därför är det viktigt att kunna förstå hur vi lever om 20-30 år. Dessutom kräver “en hållbar utveckling” att vi tänker långsiktigt och då kan det vara bra att förstå vad som väntar runt hörnet.

Något som visar oss vägen in i framtiden är visioner. Visoioner är en form av ledarskap, ledaren bär med sig visionen. Det visar riktningen i den stora förändringstakt vi lever i.

Har du någonsin hört “Vi har provat det förut och det funkade inte” när du kommit med en idé? Jag antar det. Men, grattis till dig. Vi lever i en tid av ständig förändring vilket gör att detta argument inte riktigt håller från år till år. Tänk bara på hur kommunikationssamhället har förändrats de senaste tre åren. Du kan numera svara “Ja, men det kanske funkar nu, världen ser annorlunda ut idag”.

MvH

Christine