Jag förstår varför, men jag ogillar ändå att ta de där riktigt stora besluten som planerar mitt liv. Men, This is it! Nu har jag tackat nej till tigern, kaninen, draken och ormen.

Ena dagen ville jag verkligen och den andra dagen kändes det inte alls rätt. I flera veckor pågick grubblandet. Det slutade i att jag gjorde en plus/minus-lista och grävde lite. Slutligen tackade jag nej till att doktorera i Kina i tre år.

På ett sätt känns det helt fel eftersom jag resonerar så som att om man ska arbeta med hållbar utveckling så är det mycket bättre att göra det i Kina än i Sverige. I Kina borde en liten påverkan ge mycket större utslag än samma påverkan i Sverige. Jag har som ambition att påverka, och därför är Kina utmärkt.

Men nu har jag bestämt mig för att inte åka.

Bilden som är bifogad är ett foto som jag tagit vid ett besök på en soptipp (deponi) i en kinesisk stad på cirka 6 miljoner invånare och ekonomisk tillväxt mellan 10-15% årligen. Soptippar som denna läcker dagligen ut stora mängder växthusgaser (bland annat metangas), gaserna kan även orsaka mindre explosioner vilket gör de fattiga som plockar bland avfallet ännu mer utsatta. På en del soptippar finns det teknik för att fånga upp gaserna och tillverka energi av dessa. Men det är långt ifrån alla soptippar som utnyttjar denna energigivande teknik. Å andra sidan togs bilden år 2007 och mycket kan faktiskt ha hänt sen dess?

Förhoppningsvis dyker det upp fler möjligheter att lära av och påverka miljöarbetet i möjligheternas land, Kina. Det kanske inte blir tigerns år, men kaninens eller drakens…