Vi var 850 personer på cirkus, en härlig folksamling med mycket kunniga människor inom miljöområdet, men även andra som personen i raden bakom mig som konstaterade att miljöfrågor, det visste hon inte så mycket om, så det här skulle bli spännande.
Efter att ha presenterat två exempel på “domedagsböcker” såsom The bridge at the edge of the world och The great dispruption. Efter att ha visat ett antal hockeysticks-diagram (där de sista årtalen visar olika ämnen eller index som skjuter i väg mot ett högt y-värde, oftast deprimerande) och visat bilder på världskartor av State-of-the-world frågar Mr Lash, World Resources Institute oss “Varför kollar vi inte mer på botten av pyramiden?”. Jag tror att han menar att vi fokuserar på våra framgångar, ser hur långt vi har kommit men lätt glömmer vad det vilar på. Vad gör vi när grunden till pyramiden börjar urholkas, när resurserna tar slut? Hur snabbt hinner vi se detta och göra åtgärder?
Hockeysticks-diagram och världskartor som visar utvecklingen av världens naturresurser eller utbreddheten av korruption borde inte ge en så stor “Aha”-upplevelse. Det borde vara sådant man har lärt sig i skolan. Vilka utmaningar med avseende på resurser och råvaror står vi inför ur ett globalt perspektiv? Hur skiljer olika regioner i världen? Och hur borde vi möta utmaningarna när det gäller resurser som energi, mineraler, ekosystemtjänster, livsmedel, vatten, etc., o s v. Men hur många av oss som var där hade lärt sig detta i ett klassrum? Mr Lash, gav oss också exempel på trender och förändrngar för framtiden, bland annat tror han att under de kommande tio åren, kommer vi se en enorm skillnad i behandling av matavfall.
En av talarna; Karin Lexén, Swedish Water House är direkt hemkommen från klimatförhandlingarna i Bangkok, konstaterar att förhandlingarna där nere till stor del gick ut på att man måste förhandla om hur man ska förhandla. Vi behöver alltså inte bara förstå fakta och forskning, vi måste dessutom vara bra på att förhandla och kommunicera globalt för att påskynda en hållbar utveckling.
Andreas Carlgren höll ett tal och jag tror att han var nervös för när han talat klart kändes han alldeles fnissig (härligt med mänsklighet). Dessutom gav han en dänga till Svenskt Näringsliv om att de borde driva på ett grönt skattesystem ännu mer; “Det ska kännas i hjärtat och synas i plånboken när jag agerar miljövänligt” sa han. Svenskt Näringsliv ger ut skolmaterial som heter Miljö – Så funkar det. Här får du en bild av hur Svenskt näringsliv förmedlar sin syn på miljö till dagens unga.
Jag tror att jag hade fått ut mer om jag även närvarat under eftermiddagen. På schemat var nämligen strategier och affärsutveckling. Istället fick jag lov att gå tidigt med state-of-the-world fakta som till störst del är frusterande. Å andra sidan ger det mer push till “You must be the change that you want to see in the world”.
Kommer jag att delta nästa år? Ja, absolut, fast hela dagen och så kommer jag att mingla mer, det är människorna som man vill träffa en sådan här dag. Twitterflödet var också bra.
MvH
Christine Ambell
Kommentarer
Hej Christine,
Vilket intressant seminarium. Jag tycker allt detta som du har berättat om är väldigt viktig, men en punkt som dessa diskurser inte tar upp är framförallt hur även den lilla människan skall fårstå fördelen med att leva miljövänligt. hur skall denna “smal people” involveras…
Jag tycker själv att jag är rätt uppdatterade när det gäller mijlöfrågor, vad jag och min familj skall göra för att se till att planten överlver och våra barnsbarn barn skall få njuta av denna härlighet som vi gör. Vi tillämpar efter bästa förmåga detta i vårt dagliga liv.
Som läraren vill jag påstå att om kampanjen för en hållbat värld skall få någon genomslagskraft, behöver alla som talar sig värmt om detta kliva ned från sina podium, krypa ned till den vanliga människans nivå och börja talar klarspråk. med detta menar jag inte att dessa tillställningar skall tas bort tvärtom, att man driver igenom en cirkelprojekt där alla delar av samhället känner till, deltag och visa engagemang och viljekraft att förstå och vilja deltag.
tar en instans som skolan till exempel… Idag har vi en skola som inte är intresserade av något överhuvudtaget. lärare försöker överleva varje enskidl lektion. Ledningen gör allt för att spara pengar. Att diskutera framtiden finns inte på kartan… Hemkunskapenboken, NO/SO nämner knappt miljön. För att nå alla människor i detta avlånga land får ni som är redan frälsta ta er en odenligt funderare kring hur den verkliga miljöboven; den vanliga människan, företagen osv behöver förstå att vi alla sitter på sama tåg.
Om jag vore kung så skulle jag inte anställa folk som håller med mig, jag skulle ha en blandning av både högt och lågt för att få perspektiv på tillvaron.
Några tankar från Åkersberga
/IMma
Gäller att få fler att inse att vi är på tredje steget…
http://www.steg3.se/steg3.html
“I spend money I don´t have,
on things I don´t need,
just to make impression that won´t last,
on people I don´t care about”
>Tim Jackson
Hej @Per, intressant med tredje steget. Tycker Tim Jackson citatet påminner om tiden när jag gick i högstadiet, var för ung för sommarjobb och spenderade en hel del helger på gallerior. Tur att det inte fanns SMS-lån på den tiden
Nä, så illa var det inte. Men vi har definitivt skapat oss ett konsumtionssamhälle. Håller med steg 3 om att vi behöver en ny definition på ekonomisk tillväxt, eller snarare ett nytt sätt att mäta – “hushålla med resurser tillväxt”. Det kanske är dags att ändra i år? Förra året ändrade FN sin version av “mänsklig utveckling” den gamla definitonen lyder kortfattat ”öka människors valmöjligheter” den nya lyder ”Mänsklig utveckling handlar om att öka människors frihet att leva ett långt, friskt och kreativt liv, deras möjligheter att uppnå sina mål och deras möjligheter att arbeta aktivt för att skapa en rättvis och hållbar utveckling på vår gemensamma jord. Människor är både förmånstagare och drivkrafter för mänsklig utveckling – som individer och i grupp.