Efter att ha presenterat två exempel på “domedagsböcker” såsom The bridge at the edge of the world och The great dispruption. Efter att ha visat ett antal hockeysticks-diagram (där de sista årtalen visar olika ämnen eller index som skjuter i väg mot ett högt y-värde, oftast deprimerande) och visat bilder på världskartor av State-of-the-world frågar Mr Lash, World Resources Institute oss “Varför kollar vi inte mer på botten av pyramiden?”. Jag tror att han menar att vi fokuserar på våra framgångar, ser hur långt vi har kommit men lätt glömmer vad det vilar på. Vad gör vi när grunden till pyramiden börjar urholkas, när resurserna tar slut? Hur snabbt hinner vi se detta och göra åtgärder?

Hockeysticks-diagram och världskartor som visar utvecklingen av världens naturresurser eller utbreddheten av korruption borde inte ge en så stor “Aha”-upplevelse. Det borde vara sådant man har lärt sig i skolan. Vilka utmaningar med avseende på resurser och råvaror står vi inför ur ett globalt perspektiv? Hur skiljer olika regioner i världen? Och hur borde vi möta utmaningarna när det gäller resurser som energi, mineraler, ekosystemtjänster, livsmedel, vatten, etc., o s v. Men hur många av oss som var där hade lärt sig detta i ett klassrum? Mr Lash, gav oss också exempel på trender och förändrngar för framtiden, bland annat tror han att under de kommande tio åren, kommer vi se en enorm skillnad i behandling av matavfall.

En av talarna; Karin Lexén, Swedish Water House är direkt hemkommen från klimatförhandlingarna i Bangkok,  konstaterar att förhandlingarna där nere till stor del gick ut på att man måste förhandla om hur man ska förhandla. Vi behöver alltså inte bara förstå fakta och forskning, vi måste dessutom vara bra på att förhandla och kommunicera globalt för att påskynda en hållbar utveckling.

Andreas Carlgren höll ett tal och jag tror att han var nervös för när han talat klart kändes han alldeles fnissig (härligt med mänsklighet). Dessutom gav han en dänga till Svenskt Näringsliv om att de borde driva på ett grönt skattesystem ännu mer; “Det ska kännas i hjärtat och synas i plånboken när jag agerar miljövänligt” sa han. Svenskt Näringsliv ger ut skolmaterial som heter Miljö – Så funkar det. Här får du en bild av hur Svenskt näringsliv förmedlar sin syn på miljö till dagens unga.

Jag tror att jag hade fått ut mer om jag även närvarat under eftermiddagen. På schemat var nämligen strategier och affärsutveckling. Istället fick jag lov att gå tidigt med state-of-the-world fakta som till störst del är frusterande. Å andra sidan ger det mer push till “You must be the change that you want to see in the world”.

Kommer jag att delta nästa år? Ja, absolut, fast hela dagen och så kommer jag att mingla mer, det är människorna som man vill träffa en sådan här dag. Twitterflödet var också bra.

MvH

Christine Ambell

CSR-kompassen verkar vara ett underbart verktyg, lätthanterligt och tydligt. Lisa Sennström från Miljöstyrningsrådet presenterar steg för steg hur verktyget fungerar. Direkt när du surfar in på CSR-kompassen klickar du vidare på en blå ruta om du är ett företag, eller röd rutaom du tillhör offentlig sektor (PK-poäng?).

Att verktyget även går att använda för offentlig sektor gör detta mycket kraftfullt, båda sidorna påminner mycket om varandra. Steg för steg får man gå igenom vad som krävs, du kan bland annat skapa din egna uppförandekod direkt i verktyget. Dessutom finns det branschexempel där du kan hitta initiativ från din bransch med exempel på leverantörsstyrning. Det är ”lagom” mycket text på sidorna och du hittar snabbt bland länkarna. Lätt att jag kommer prova på att använda detta verktyg! Ska ge mig ut och hitta en frivillig småföretagare…

Peter Germer från Företagarna berättar att detta är något som små företag har väntat på. Oftast arbetar mindre företag med CSR, men mer från hjärtat. Nu har dessa möjlighet att systematiskt lägga upp sitt arbeta, få tillgång till uppföljningsmallar som de kan skicka till sina leverantörer och lära sig av goda exempel inom branschen.

Dessutom får dessa små företag lika stor möjlighet att tillsammans påverka underleverantörer som stora företag. CSR-kompassen har verkligen potential att ge vägledning om det kan användas. Frågan är om dagens lanseringsfrukost var tillräcklig för att få igång ett företagsägt CSR-arbete som man talade så väl om. Miljöstyrningsrådet skulle behöva ytterliggare stöd för att sprida detta verktyg.

MvH

Christine

Det är inte tomten som smyger runt våra hus längre, det är nog en och annan kWh så Viktor Rydberg ”midvinternatt” behöver uppdateras

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Några surfar och har facebookvård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön plogas bort i hela stan,
standbyen lyser röd på TV-saken.
Kilowattimmen är pigg och vaken.

Dikt av Caj Lundgren “barnet som åt” uppläst av Peter Harrysson inspirerade mig att skriva denna:

Det här är sagan om barnet som var dag
använder apparater, maskiner, energi av många slag

Ligger under en varm och mjuk yllefilt
Babywatch, en speldosa spelar milt
En talande docka en bilbana av plast
Radiostyrda saker, batterier som laddas i hast

Musikspelare, radio och femtioåtta TV-spel
Skrivbordlampa och miniräknare som räknar fel
Dator, skrivare, hörlurar och mobil
Skolskjuts, moped och längtan efter egen bil

Väckarklocka motorcykel och enkel biljett
Pentry, minibil och microomelett
Timslånga duschar, hårtork och bad
Rakapparat, plattång och taxi genom stad

Storbilds-TV, charterresa och extrafrys
Värmeljus, varmluftsugn och lördagsmys
Gräsklippare, snöslunga och en större bil
Digitalkamera, skruvdragare och firmabil
Centraldammsugare, utebelysning och smörgåsgrill
Grönsakscentrifug, köks-TV och motorbåt som är avdragsgill

Färdtjänst, permobil och kaffebryggare
Infravärme och inglasad balkong är tryggare
Väderstation, talbok och hörapparat
Sänglampa och inspelat barnbarnsprat
En radio som skvalar milt
Ligger under en varm och mjuk yllefilt

Det här var sagan om barnet som var dag
Använde apparater, maskiner, energi av många slag

Petter når du på petter.borjesson@energirad-sverige.se

MvH

Christine

SMHI presenterade ny forskning och sitt uppdrag; nästa väderprognos

Ny forskning bekräftar IPCC, deras scenarion pekar på havsnivåhöjningar som 30 cm år 2050 och 1 m år 2100. Men vad händer de kommande 15 åren och hur kan det påverka infrastrukturen? SMHI har i uppdrag att ta fram prognoser för Sveriges klimatskillander de kommande femton åren (SMHI).

Vetenskapens gräns
Precis som vi kommit långt inom teknikutvecklingen behöver vi ta till oss och lära oss mer om människans sätt att agera. Till exempel säger de äldre teorierna om hur människan fungerar, att vi behöver externa regleringar som policys för att komma till en lösning på klimatfrågan. Men det är inte tillräckligt, vi måste ta hänsyn till hur människor samarbetar tillsammans och ta hänsyn till hur vi litar på varandra (Ostrom).

Det är alltså människan och inte tekniken som är nästa steg?
Vi behöver förstå varför vi gör som vi gör. Taktiken ”skrika efter isbjörnars liv” kommer inte att fungera. Våra val är inte rationella, vi är arv och miljö. Martin Ingvar ”körde” med oss i publiken genom att gång på gång påvisa att vi inte är särskilt rationella. Vi styrs bland annat av vårt belöningssystem, det är uppbyggt för att hjälpa oss att göra val. Men hur lär vi oss att koppla det mänskliga belöningssystemet med hållbar utveckling? Kan det vara det som är nyckeln? (Klicka gärna här och välj tid: 1h 16 min)

Konsumentmakt utan beslutsunderlag
Appropå vårt inbyggda belöningssystem. Ibland kan jag tycka att det är vansinnigt att vi som konsumenter förväntas ta ganska stora och viktiga beslut när vi blir som mest påverkade i butiken. Det är lätt att falla för dopaminmissbruk i butiken och gå på andra signaler än ordet “KRAV” framför något rött och sött.  Att välja miljömärkt eller rättvisemärkt blir inte alls lika självklart som om vi skulle sitta vid förhandling och få fakta på bordet. För att inte tala om bristande beslutsunderlag som finns i butiken. Kravmärkt i alla ära men vi kan väl inte förväntas rädda världen när vi är som “minst” rationella?

Dinosaurierna kan komma att dö ut
Det stora jättarna måste tänka om, Vattenfall, EON och andra energijättar som gillar STORA anläggningar mm, det är inte lika coolt länre. Nu gäller: tänk långsiktigt globalt, tillverka energi lokalt. Bilen kan få en framtida viktiga roll när det gäller eleförsörning av ditt hem.

Slutligen fick jag lära mig att jag skulle vara tacksam för att jag får vara med i denna spännande tid. Jo, stenåldern kanske inte var lika rik på möjligheter för att bidra till ett värdigt liv åt kommande generationer.

Elin Bölske, Nicklas Steorn och Anna Havula,tre riktigt drivna personer som jag träffade på minglet

Tack för mig och alla inspirerande föreläsare på Naturvårdsverkets Klimatforum 2010.

MvH

Christine

Om jag vore statsminister så skulle jag prova att inrätta två nya ministerposter:

“Minister of the future”

…och kanske en “minister of the past” som är sådär härligt klok och som man kan fråga, “men hur gjorde vi då?”.

Framtidsministern skulle få en fond som kunde ta kostnader för våra mer risksamma projekt, hög risk = mer pengar. Till exempel kärnkraft, klimatförändringar o s v. En minister som kan förklara risker och möjligheter samt vad vi kan och inte kan påverka.

Idag befinner jag mig på en framtidskonferens om Framtidsstudier. Hur viktig är framtidsforskning för policybeslut och hur väl fungerar de? Framtidsforskning blir allt viktigare med tanke på den snabba förändringstakt vi lever i. Människors levnadsmönster ändras och något som är självklart idag kan ha en helt annan betydelse imorgon. Därför är det viktigt att kunna förstå hur vi lever om 20-30 år. Dessutom kräver “en hållbar utveckling” att vi tänker långsiktigt och då kan det vara bra att förstå vad som väntar runt hörnet.

Något som visar oss vägen in i framtiden är visioner. Visoioner är en form av ledarskap, ledaren bär med sig visionen. Det visar riktningen i den stora förändringstakt vi lever i.

Har du någonsin hört “Vi har provat det förut och det funkade inte” när du kommit med en idé? Jag antar det. Men, grattis till dig. Vi lever i en tid av ständig förändring vilket gör att detta argument inte riktigt håller från år till år. Tänk bara på hur kommunikationssamhället har förändrats de senaste tre åren. Du kan numera svara “Ja, men det kanske funkar nu, världen ser annorlunda ut idag”.

MvH

Christine

..men det behövde vi inte. Istället började vi vid det grundligaste av allt. Tillsammans fick vi definera vad hållbar utveckling är för något. Eftersom det var en hel del kunniga människor i rummet nämndes de vanliga genomtänkta begreppen mixat med egna väl genomtänkta tankar. Till de vanliga har vi Bruntlands definition, Det naturliga stegets, de tre ringarna, de tre P:na (People, planet, profit) m.fl.

Pernilla Näsfors, Openhearted och Nina Torlén Simberg, Fangsi House of Quality & Logistics är två av de mycket kunniga deltagarna

För mig är hållbar utveckling i sig inte ett mål. Det är en balans som behöver upprätthållas. Det är ständiga flöden som vi måste kontrollera inom satta gränser/ramar. Där vi kan göra det lätt för den individen att göra rätt att upprätthålla (kanske genom konsumtion) en balans men svårt/kostsamt att göra “fel”.

Därefter pratade vi om ren fakta, vilka är egentligen hoten. Här talade vi mest om klimat, befolkningstillväxt, ekosystem och tipping points.

Dagens största “Aha” fick jag när vi diskuterade intressentdialog. För mig är det självklart att ett företag ska ha intressentdialoger för att uppnå mer, prioritera bättre, inspireras, påverka och förbättra relationer. Framförallt är det roligt (påpekade en av deltagarna)!

Några få intressenter av de vi skrev upp

Däremot hade jag aldrig tänkt på att jag själv skulle kunna anordna en intressentdialog för My Tomorrow. Efter att vi skrev upp minst 26 stycken olika former av intressenter ser jag fram emot att anordna en intressentdialog i någon gång i vår.  Vill du komma så är det bara att höra av sig.

Nu ska jag fortsätta fila på visionen för My Tomorrow, den ska nämligen vara formulerad och klar på papper nästa vecka.

MvH

Christine

Din matbutik: Allt matavfall från butikerna går direkt till biogasanläggningar. Papp och plast som butikerna får när de köper in varor sorteras och säljs tillbaka till industrin.  All personal har kunskap om återvinning och viktiga miljöaspekter.

eller

Din möbelaffär: Alla produkter möbler är gjorda av återvunnet, återvunningsbart eller förnybart material.

Det här är två ambitioner som presenterades av Axfood och Ikea. Ikea påminnde också om att du redan nu kan lägga upp gratis annonser för dina Ikea-möbler på Blocket. Gå via Ikeas egna köpochsälj-sida.

Men hur kan vi återvinna mer? Vad är egentligen utmaningarna för producenterna? Ikea efterfrågar mer återvunnet material till sina produkter: Det krävs en utökad tillgänglighet till det återvunna materialet, men också spårbarhet och därmed ingen “smitta” med materialet. Det måste bli mer kostnadseffektivt att använda materialåtervunnen råvara och miljöpåverkan får inte bli hög.

Återvinningsindustrierna påminner mig om den fula ankungen. Här finns en sådan potential som bara ligger och väntar på att få blomma ut. Det är ialla fall så jag känner när jag lämnar Återvinningsdagen efter fyra timmar av information. Här kommer ytterligare lite inspiration ifrån Näringsdepartementet, Electrolux, Ericsson och Coca-Cola:

Daniel Johansson höll inledningstalet som också var hans första anförande som näringsdepartementets nya statssekreterare. Daniel är ansvarig för miljöteknik, energi och konkurrens. Vår nya statsekreterare informerade om att Återvinning är kärnan av mijö och klimat. Det är lågt hängande frukt. Men det är också en folkrörelse; människor som vallfärdar till sopstationer. Han poängterade att det kan räcka att åka förbi en soptipp och känna doften för att förstå att den här marknaden kommer att växa. Daniel presenterade också Sveriges mål och berättade om en miljötekniksatsning på 400 miljoner inom fyra år.

Vad menar jag med potential? Jo, vill du göra affärer? Henrik Sundström på Electrolux letar med ljus och lykta efter återvinnare inom plast. Idag vänder man sig till Ungern för att få bra kvalité. Felet som de flesta gör att att man blandar avfallet. Henrik förklarade den nuvarande situationen: Electrolux producerar 40 miljoner produkter per år. Bara det borde göra att det finns en återvinningsindudstri som påverkas. Electrolux har sett att användningsfasen alltid är viktigast när de gör Livscykelanalyser.  Tillverkning är inte alls lika viktig. Därför uppmanar Electrolux sina kunder att byta sina gamla produkter mot nya, man vill alltså att kunden ska konsumera mera för att det är bättre ur energisynpunkt. Att tillverka produkter som innehåller återvunnet material är en självklarhet men det behövs industrier som kan återvinna och garantera olika typer av kvalité.

Jenny Sandahl på Ericsson designar för återvinning. Det spelar ingen roll vart i världen basstationer står. Världen är Ericssons hemmaplan och de ska därför ha samma regler på alla marknader.

Slutligen var det prisutdelning av Årets inspirationspris som gick till Coca-Cola för deras PlantBottle som är en flaska som innehåller 50% återvunnen plast och 15% plast gjord av växtmaterial. Vanligtvis kommer PET-flaskorna utav oljebaserad plast.

I nästa blogginlägg kommer jag att reflektera över vad forskarna säger om potentialen för ökad materialåtervinning…

MvH

Christine

Inledningsvis talade vi om motivation och vad som motiverar oss själva och andra

• Dels har vi reaktiv motivation ifrån Neandertalaren i oss; känslor, impulser, belöning, vara till lags, motiveras av andra o s v.
• Sen har vi den formativa motivationen från våra pannlober som handlar om värderingar, vision, det som är viktigt, mening, leva ett värdigt liv o s v.

Om du skulle starta ett företag, vad skulle vara det som motiverade dig?
Jag motiveras av det som är viktigt, men det måste också vara lite svårt.

Om man ska attrahera resurser, människor och pengar måste man ha en vision. ”Rädda världen” är inte tillräckligt konkret, rädda världen från vadå liksom? Från vem? Oss? Jag tror att det är viktigt att alltid utgå från människan när man tar fram en vision. Hur ska “människan uppleva” resultatet? Vi fick i uppgift att under 45 sekunder presentera vårt företags vision. Därefter gjorde vi gemensamma SWOT-analyser och diskuterade människors komfortzoner.

Karin Wessman och Martha Johansson är två av deltagarna i programmet.

Vid dagens slut kan jag konstatera att jag visserligen har tänkt och utfört dessa övningar förut, men aldrig tillsammans med så många personer som är i samma bransch, det var väldigt inspirerand och givande. Förhoppningsvis kan vi öka konkurrenskraften i Stockholmsområdet och därmed förbättra våra miljöprodukter och -tjänster. Jag ser fram emot nästa träff!

MvH

Christine

Här hittar vi kanske lösningarna till att mätta en växande befolkning år 2050…

Länk: http://svtplay.se/t/103472/dokument_utifran

MvH

Christine

Gissa vilken fråga som inom ett par år skapat en av världens mest globala folkrörelser någonsin? Jo,

KLIMATET

På söndag är det nätverket 350 som anordnar fester för att börja arbeta, världen över. Lite ödmjukt skriver grundaren Bill McKibben att han är riktigt nöjd eftersom Obama lovat att sätta solpaneler på vita husets tak. Men käre Bill, även om du arbetat hårt med detta så har du gjort så mycket mer. Om fyra dagar kommer ditt nätverk anordna 6391 stycken events i 187 länderför klimatet. Snacka om folkrörelse!

När jag satt som studentrepresentant och brukade en del äldre säga att ”unga människor, de bryr sig inte lika mycket längre”. För vart var alla demonstrationer och plakat? Mitt svar på den frågan var ofta att unga engagerar sig minst lika mycket idag. Men med andra verktyg som internet. Dessutom brukade jag tillägga att demonstrationer faktiskt kan få en motsatt effekt. Det kan skapa en oönskad ”vi och dom” känsla.

På söndag kommer vi att se alla möjliga events, kolla här för att se vad som händer nära dig.

Det kanske inte är konstigt att klimatet berör en hel värld. Alla får och kan ju vara med och bidra till lösningar!

MvH

Christine

(alla bilder kommer från www.350.org)